uteliggare

Swedish

Etymology

ute (“outdoors”) +‎ ligga (“lie”) +‎ -are (“-er”)

Noun

uteliggare c

1. a homeless person

Declension

Declension of uteliggare
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	uteliggare	uteliggaren	uteliggare	uteliggarna
Genitive	uteliggares	uteliggarens	uteliggares	uteliggarnas

See also

• utliggare
• ytterligare

References

• uteliggare in Svensk ordbok (SO)
• uteliggare in Svenska Akademiens ordböcker
• uteliggare in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)