snörvla
Jump to navigation
Jump to search
Swedish
[edit]Etymology
[edit]Verb
[edit]snörvla (present snörvlar, preterite snörvlade, supine snörvlat, imperative snörvla)
- to snivel
- Förlåt att jag gjorde som jag gjorde, snörvlade han fram
- I'm sorry I did what I did, he sniveled [sniveled forth]
Conjugation
[edit]Conjugation of snörvla (weak)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | snörvla | snörvlas | ||
| Supine | snörvlat | snörvlats | ||
| Imperative | snörvla | — | ||
| Imper. plural1 | snörvlen | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | snörvlar | snörvlade | snörvlas | snörvlades |
| Ind. plural1 | snörvla | snörvlade | snörvlas | snörvlades |
| Subjunctive2 | snörvle | snörvlade | snörvles | snörvlades |
| Participles | ||||
| Present participle | snörvlande | |||
| Past participle | — | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||